Barns och ungas psykiska hälsa har under de senaste åren uppmärksammats och ses i dag som en av vår tids stora samhällsutmaningar. Nu fördelar Forte 126 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025.

Porträttfoto på Lidija Kolouh Söderlund, projektledare
Lidija Kolouh, programansvarig

Fortes tioåriga program för psykisk hälsa ska finansiera tvärvetenskaplig forskning, skapa plattformar för att sprida och nyttiggöra resultat och stimulera strategisk samverkan inom området.

Under våren 2022 genomfördes den första utlysningen inom programmet, med syfte att bidra till ökad kunskap om barns och ungas psykiska hälsa. I mitten av oktober fattade Fortes styrelse beslut om att finansiera projekt som ansökt inom utlysningen. Totalt får forskarna som leder de 21 projekten dela på 126 miljoner kronor under åren 2022–2025.

Forskningen ska öka kunskaperna om bland annat stress och krav i skolan, dolda vårdbehov för unga, ätstörningar, AI som bedömningsverktyg för psykisk hälsa, bättre tonårssömn, olika vårdmodeller mot ångest och behov hos barn på flykt.

Totalt kom det in 153 ansökningar i utlysningen där forskarna kunde söka finansiering för fleråriga projekt. Satsningen ingår i ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa som Forte har ansvar för.

Lidija Kolouh, forskningssekreterare på Forte och programansvarig för det nationella programmet om psykisk hälsa, berättar mer.

Hur kommer det sig att Forte har valt att fokusera på psykisk hälsa bland barn och unga i denna utlysning?

Programmet inkluderar alla åldrar och kommer att bidra till mer kunskap om hur den psykiska hälsan utvecklas i ett livsloppsperspektiv. Barn och unga ingår i uppdraget och vi har själva sett att behovet av mer kunskap är stort i just gruppen barn och unga, säger Lidija Kolouh.

Fick Forte in många ansökningar i denna utlysning?

Ja, söktrycket var ovanligt stort, fortsätter Lidija Kolouh. Vi är glada över det stora intresset, men det är alltid tråkigt att behöva avslå ansökningar av god vetenskaplig kvalitet, på grund av en budgetram som vi måste förhålla oss till. Det känns bra att vi har tio år på oss, så att vi har möjlighet att finansiera mer forskning om barn och unga längre fram.

Vad händer nu? Hur samverkar Forte med de projektledare som beviljats medel?

Vi kommer att arrangera nätverksträffar för forskarna och bjuda in dem till kommande seminarier och konferenser. I de bästa av världar kanske vi får möjlighet att hälsa på och ta del av den spännande forskningen, säger Lidija Kolouh.

Vilka har beviljats medel?

Forte har gett projektbidrag till forskning som fokuserar på frågor som berör olika professioner, brukare och barns och ungas behov samt uppmuntrat till att forskningen genomförs i samverkan. Projekten startar den 1 november 2022 och löper som längst till och med 2025.

Följande projekt har beviljats finansiering:

Interpersonell samverkan i skolan – tidiga främjande och förebyggande insatser på klass- och gruppnivå för att öka barns engagemang och hälsa samt förebygga risk för utanförskap och psykisk ohälsa

Projektledare: Maria Borgestig, Uppsala universitet

Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov

Projektledare: Sara Brolin Låftman, Stockholms universitet

Undvikande/Restriktiv ätstörning: ARFID InitiativE Sweden (ARIES)

Projektledare:  Cynthia Bulik, Karolinska Institutet

Funktion och barn och ungas psykiska ohälsa – en storskalig studie om styrkor och svagheter, delaktighet, främjande och hindrande miljöfaktorer vid autism och adhd (PSYH-STREAM)

Projektledare: Sven Bölte, Karolinska Institutet

Långtidseffekter vid adhd läkemedelsbehandling för viktiga folkhälsoutfall

Projektledare: Zheng Chang, Karolinska Institutet

En studie av förekomst av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd bland ungdomar i Sverige och deras behov av stöd – med sikte på ett breddat perspektiv av stöd och hjälp

Projektledare: Christina Dalman, Karolinska Institutet

En randomiserad kontrollerad studie av stegvis vård vid aggressivt, trotsigt beteende hos barn och unga: Ny teknik för ökad tillgänglighet och förbättrad effekt av behandlingar

Projektledare: Pia Enebrink, Karolinska Institutet

Främja tonårssömn – kort och långsiktiga effekter på psykisk hälsa

Projektledare: Pernilla Garmy, Högskolan i Kristianstad

Betydelsen av skolrelaterade krav och prestation för stress och psykiska besvär sedan 1990-talet

Projektledare: Björn Högberg, Umeå universitet

AI-teknologi för bedömning av depression och ångestproblematik hos barn och unga

Projektledare: Oscar N. E. Kjell, Lunds universitet

Betydelsen av personliga, omgivnings- och biopsykosociala faktorer i och utanför skolan för ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: En longitudinell kohortstudie

Projektledare: Alli Klapp, Göteborgs universitet

Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt

Projektledare: Laura Korhonen, Linköpings universitet

Förbättrad tillgång till evidensbaserad behandling för tvångssyndrom hos barn och unga med autism: en randomiserad kontrollerad studie följd av implementering

Projektledare: David Mataix-Cols, Karolinska Institutet

Att möta ungdomars behov – implementering av en ny modell för arbete med psykiska besvär i primärvården

Projektledare: Per Nilsen, Linköpings universitet

Tillgänglig och personanpassad vård för unga med ångestsyndrom: en randomiserad kontrollerad studie av olika vårdmodeller

Projektledare: Eva Serlachius, Lunds universitet

En lista över samtliga beviljade ansökningar med information om beviljade medel finns på sidan Bidragsbeslut.